Nu har jag varit med Selma till veterinären och fått diagnosen luftrörskatarr. Lite oväntat med tanke på att vi åkte in för att få bort ett misstänkt grässtrå i halsen...
Trots att vi hade en bokad tid fick vi vänta nästan en timme bland andra katter och hundar i väntrummet. Det var många akutfall som blev tvungna att gå före. Det gick ingen nöd på mig, jag hade en bok med mig, men Selma låg och såg förtryckt ut i buren. Det kändes skönt att ha tagit flexledigt hela dagen. Att sitta och bita på naglarna pga tidsbrist sänder inte ut några bra vibbar till katten som man mest av allt vill lugna.
Veterinären var jätterar, liksom hennes assistent. De började med att fråga ut mig hur Selma mådde och passade på att berömma mig för hennes fina form (vikt 4,2 kg) och den vackra, tjocka och mjuka pälsen. Ett listigt drag för att få en orolig kattägare att slappna av :-) Selma skötte sig exemplariskt. Hon var väl lite spak av att befinna sig i en okänd omgivning och lät veterinären klämma och känna. Inget fel på hjärtljuden men från lungorna tyckte hon sig höra ett avvikande ljud. Det blev lung- och bukröntgen, vilket visade på ärrvävnad i lungorna. Selma har alltså haft katarren ett tag. Det stämmer bra med harklingarna som vi trott varit försök att få upp hårbollar. Boten heter antibiotika i 20 dagar som ska ges i tablettform 2 ggr/dag. Puh! Jag har dålig erfarenhet av kombinationen katter och tabletter...
På vägen hem stannade jag och köpte köttfärs och grishjärta. Upplagt för fäsk med andra ord :-) Kattrackarn hade inte ätit på drygt tolv timmar och jag trodde att en bit köttfärs (med tablett inlindad) skulle slinka ner på stört. Icke. Kaviaren slickade hon elegant av från tabletten och jag började få panik. Först när jag pillade in tabletten i en bit grishjärta så funkade det. Jag vågar inte tänka på vad som händer om hon till och med blir blasé inför grishjärta. Att ge medicinen med tvång är inte kul för någon part.
Dagens äventyr kostade 2000 pix och det är precis vad vi har i grundsjälvrisk hos Agria. Lovely.
11 timmar sedan
2 kommentarer:
Ja vad gör man inte för de små liven. Vi har förut haft katt i många år så jag känner igen allt med veterinärbesök och problemet med att få i dom piller. Hoppas nu att Selma kryar på sig snart.
Ja du det är inte kul när djuren blir sjuka. Våran hund har fått fästing sjukan vad den nu heter - inte borrelia utan den som bytt namn. Antibiotika i 28 dagar.
Det är inte lätt att ge medcin till djur så det får min man sköta om.
Hoppas att Selma kryar på sig.
Annika
Naturliga Ting
Skicka en kommentar